Även du...

Jomen, även jag. Även jag har bestämt mig för att redovisa mitt liv på nätet. Men inte främst mitt liv, utan det nya lilla livet som nu valt att växa i mig. I elva veckor har det hållit på att växa och nu säger alla sajter som vet att det är ungefär 2,5 cm långt. Eller stort. Tänka sig.

Jag har knappt gått upp något alls i vikt, bara ca 4-5 hekto. Dock har dessa hekton, eller iallafall delar av dem, valt att sätta sig på lillfingrarna. Det innebär att jag inte får på mig mina ringar längre. Vigselringen är ganska stor, så den går, men de andra fick tji. Nåja, så länge byxor och tröjor sitter någorlunda får man väl vara ganska glad?

Annars mår jag väl ganska bra. Illamående ibland, men har sluppit springa och spy. Blodsockret rasar snabbt och jag vill gärna äta varannan timme. Inga mystiska matbegär, även om glass och andra sötsaker såklart är väldigt gott... Vill gärna ha fräsch mat, sallader och liknande. Helst inga kladdiga såser.

Jag fick en bild.

ingochri.JPG

Christian trodde att jag fått spel häromdagen när jag glatt slevade i mig kall spagetti. Han blev nog besviken när jag sa att jag alltid älskat att äta det.

Storken ska komma i mitten på maj, säger de som vet. Själv hoppas jag mest på att lägenhetsstorken kommer först. Det vore rätt trevligt. Men, trångboddhetsexperten säger "Barn får plats i ettor, det är föräldrarna det är jobbigt för." och det får man väl tro på.

Skrivet av inger okt 20 2006 kl 13:42