Hicka!

Idag fick kotten hicka! Det var första gången. Jag blev så lycklig så jag slet upp toadörren för att berätta det för Christian. Det var inte poppis. Som tur var hickade kotten en stund, så han fick känna hur det kändes.

Det började när jag gjorde mina bäckenövningar. Undrar om jag skrämde eller klämde kotten?

Stödstrumpor

Den här tiden i graviditeten börjar även ben och fötter svullna. De som vet (alla sajter som trugar på en grejor) säger att man ska ha stödstrumpor, såna som finns på apoteket.

Har de någonsin försökt sätta på sig dessa tortyrinstrument med en mage i vägen? Det är nästan helt omöjligt! De är tajta och trånga och ska dras på foten och sen uppför benet. Jag är helt svettig efter bara en strumpa.

Christian brukar få slita dem av mig på kvällarna, när jag är för trött för att ens böja mig ned.

Tvångsfika

Mina kollegor har roligt åt mitt sockerbehov. Christian tror inte på mig, men de trugar alltid i mig det sista på kakfaten när vi har fika. Idag var det semlor till tvångsfikat och det hade köpts några fler än vad som egentligen behövdes. En av tjejerna sa "Men jag vill bara ha en liten bit" varpå P gestikulerar mot de tre som är kvar på fatet "Men Inger kanske inte ska ha alla sina..."

Som förslag på en fråga om mig till frågesporten på fredag sa chefen "Vem kan äta tio semlor och ändå ha plats för fler?" men jag tyckte det var en giveaway.

Nåja, det bjuder jag på. Semlor är bland det godaste som finns. Och det tycker kotten också!

Vatten, jag är full av vatten

Det lindrar lite att dricka mycket vatten. Så jag hinkar i mig vatten nu. Stora glas morgon, middag och kväll, och på jobbet springer jag mellan skrivbordet och vattenkranen. Och mötesrummen.

Men inatt vaknade jag bara en gång av att en fingertopp hade somnat! Seger!

Kotten och musik

Jag har börjat introducera kotten till lite musik nu. Till slut. Den gillar Enigma, Return to innocence. Men den gillar den ursprungliga versionen mest, den när Chengmeis mormor och morfar sjunger. Den rådiggar Lingonben och Sov lilla totte, helst när jag sjunger. Möjligen kan kollega K få stämma in i kör.

Vi ska köra lite Enya och annat också, snart.

Barnvagnsramp?

På Slussens tbana, där jag går av på morgnarna, har trappan en barnvagnsramp till höger. När jag så går längs räcket, bredvid rampen, blir folk vansinniga på att jag går så långsamt. Jag får onda ögat av nästan varenda människa. För det går inte riktigt att gå förbi mig, om det är möte i trappan. Därför funderar jag på att ta den andra trappan upp, där det inte är någon barnvagnsramp.

"Det är väl bra", säger Christian. "För du tar ju ungefär lika mycket plats som en barnvagnsramp..."

Mantra

"Det är ju FÖR FAAN bara en webbsida!"

Upprepas ofta och högt. Gärna så chefen hör. Och skanderar med.

Tröst

I påsarna när vi handlat:

  • Kinapuffar - två stora påsar
  • Gott och Blandat - en stor påse
  • Gräddglass med kolasmak - 1,5 liter
  • Gräddglass med kanelkolarippel - 0,5 liter
  • Torkade fikon - en stor påse

Fast den bästa trösten är ju ändå maken. Som bär och plockar upp, som lagar mat och som städar. Det är helt underbart!

Klagan

Jag klagar inte så ofta. Jag försöker se saker från den ljusa sidan. Men ibland är det bra jobbigt att vara gravid.

  • Foglossning. Ont, ont ont i musklerna kring höfterna, som att ha konstant håll i bukmusklerna. Går långsamt. Långsammare än de flesta kan föreställa sig. Jag får ofta stanna och leka att jag har fönstertittarsjukan för att det gör så ont. Det tar ca 15 minuter att gå till tunnelbanan. Christian tar sig dit på ca 5.
  • Karpaltunnelsyndrom. Händerna domnar fem minuter efter att jag lagt mig ner i sängen. Olika fingrar varje gång. Ibland bara en halv fingertopp, ibland hela handen. Jag vaknar ofta och får skaka liv i dem. Ibland går det snabbt, ibland tar det jättelång tid.
  • Ont i lederna. Det gör jätteont att böja fingrarna, speciellt på nätterna. Det är tydligen, liksom karpaltunnelsyndromet, mycket pga vatten i kroppen.
  • Ont i fötterna. Tolv kilo extra känns i fotsulorna. Det gör ont att gå upp ur sängen på morgnarna.
  • Kramp. I vaderna. Speciellt på natten. När jag försöker sträcka ut vaden så krampar framsidan av smalbenet.
  • Trötthet. Blir trött av ingenting. Orkar inte göra någonting på kvällarna. Stupar i säng vid halv tio.

Jag vet. Det går över. Men det är jobbigt NU.

Vecka 30

Jag: Många kvinnor upplever nu att vrister och ben svullnar. För att motverka detta bör man dricka mycket vatten, helst kallt. Stödstrumpor som finns att köpa på Apoteket är också att rekommendera.

Kotten: Det börjar bli trångt i magen men än så länge kan kotten slå kullerbyttor (och det gör den, vill jag lova!). Huvudet är nästan 8 cm i diameter och fötterna nästan 6 cm långa. På pojkar har testiklarna oftast vandrat ner i ljumsken vid den här tiden. Slutligen kan kotten kontrollera sin kroppstemperatur. Kotten väger ca 1300 gram och är ungefär 37 cm lång. (www.niomanader.se)

Jag: Det är vanligt att brösten läcker råmjölk "kolostrum" redan nu. Det brukar inte vara fråga om några stora mängder, men det kan det vara bra att införskaffa en skön amningsbehå utan byglar som du kan ha om natten.
Om förvärkarna upplevs som smärtsamma är det en signal om att allt inte står rätt till. Detta inträffar vanligtvis efter en lång arbetsdag eller då du är jäktad. Ta det lite lugnare och förkorta gärna dina arbetsdagar. Om du får kraftiga sammandragningar brukar man kontrollera livmoderhalsen för att se att den inte är försvagad och öppnar sig i förtid. Om så är fallet kan sjukskrivning vara aktuellt för att man ska kunna vila. Ibland rekommenderas en kortare tids sjukhusvistelse och/eller läkemedel som stoppar sammandragningarna.

Kotten: Kotten vaggas till sömns av mina rörelser och vaknar ofta när jag lägger mig. Den dygnsrytm som den har i slutet av graviditeten kan även hålla i sig efter födseln, men det är inte säkert. Kotten hör många ljud inifrån min kropp, bl.a ljud från mitt hjärta och mage. Ljud från magen kan i vissa fall uppgå till så mycket som 80 decibel vilket kan jämföras med en krafigt trafikerad gata. Nu ska kotten få mer hull och gå upp i vikt, men längden kommer endast öka marginellt. (www.familjeliv.se)

Vikt

Datum: 24 februari
Vikt: 85,4 kg
Skillnad från förra gången: +1 kg
Veckor gångna: 29 fulla
Viktuppgång hela graviditeten: +11,8 kg

Barnmorskan, igen

Hon tyckte jag gjorde helt rätt i att ta all tillgänglig hjälp för foglossningen, istället för att gå och vänta på att bli sjukskriven. Jag har ingen lust att bli sjukskriven, men kommer såklart att acceptera det om det blir så.

Sen sa hon att de kan skriva ut skenor för händerna, mot karpaltunnelsyndromet. Så att jag kan sova på nätterna. Jag fick tid hos doktorn, det var väldigt skönt.

Symfys-fundus-mått: 26
Hb, g/l: Inte mätt, tar det nästa gång
P-glukos: "Såg bra ut" sa hon som tog det.
Blodtryck: 110/70 (Lägre än förra gången, skönt!)
Fosterljud: 130

Vikt

Datum: 18 februari
Vikt: 84,4 kg
Skillnad från förra gången: +0,6 kg
Veckor gångna: 28+1
Viktuppgång hela graviditeten: +10,8 kg

Nu säger de att man ska gå upp "minst ett, max 3 kg i veckan" fram till födseln. Det blir tungt för mina höfter!

Rättelse: Per månad. Inte per vecka. Phu!!!

Grisens år

Idag är sista dagen på hundens år, imorgon börjar grisens år. Dags att hänga upp alla grisarna.

Svenska dagbladet säger "En person som är född i grisens år är snäll, hjälpsam och partylysten."

Christian: "Och hur stämmer det där in på dig???"
Cecilia: "Hurra, en bussig vinbaby!"

Vecka 29

Jag: Kotten kan känna av hur jag mår, tex om jag är stressad. Det kan därför vara bra att varva ner om det är stressigt. Träna gärna avslappning varje dag och lyssna på kroppens signaler.
Kotten: Kotten mäter nu cirka 35 cm och väger mellan 1 kg och 1250 gram. Huvudet ser inte längre så stort ut i förhållande till kroppen. (www.niomanader.se)

Jag: Under den sista trimestern blir min kropp snabbt tyngre, ämnesomsättningen ökar och det är vanligt att man svettas mer än vanligt på grund av det. Under den tredje trimestern är det bra att man går upp mer än 1 kg, men mindre än 3 kg/månad.
Nu kan även personer i din omgivning ta del av barnets rörelser genom att känna på magen. Magen kan ibland bukta ut märkbart på ena sidan beroende på hur barnet ligger. Placeringen av livmoderns övre del är ungefär mitt emellan naveln och bröstbenet.

Kotten: Alla sinnen är nu utvecklade. Kottens pupiller är så pass utvecklade att de ser skillnad på ljus och mörker. Kotten kan känna smärta och reagera på skarpa ljud utanför livmodern. Förmågan att minnas har utvecklats, kotten lär sig att känna igen min röst och andra personer som jag umgås mycket med. Testiklarna finns just nu i ljumsken på pojkar. (www.familjeliv.se)

Kottens nya hem

Jomen. Kottens nya hem är en fin tvåa på översta våningen, finfint planerad, underbart kök och med kakelugn. Där ska den nog trivas.

Planlösning:

planlosning2.jpg

Flodhäst?

Jag har en väldigt bra egenskap. Jag ser inte mig själv i spegeln. Alltså, jag ser det jag vill se, jag ser att håret ligger ok, att det inte är nåt kladd i ansiktet etc. Och så ser jag att jag ser strålande ut, för det mesta. Om jag går upp i vikt tänker jag "Åh, det sitter på bröst och rumpa, så jag ser inte så dum ut ändå."

Idag var jag hos frissan och satte mig i stolen och såg... en flodhäst i spegeln. Hoppsan då, det syns visst att jag gått upp typ tio kilo nu. Om man nu tittar ordentligt, alltså. Det ska jag inte göra om!

Ungrare...?

Lillasyster har vissa förutfattade meningar om ungrare. Såhär tror hon att kotten ser ut när den säger mamma på ungerska.


ungrare.gif

Flera gissningar

Vikki, frissan, sa "Magen är liksom ganska bred, det kan vara en flicka..."

Ana sa "Jag tror på nåt sätt att kotten blir en pojke. En liten tuffing. Alternativt en stencool liten flicka som säger 'Nääää, det vill jag inte!!!' jämt."

Språklig kotte

Eftersom kotten har finsk-ugriskt påbrå - mormor finska och farmor ungerska - räknar vi ju med att den kommer bli mycket språkbegåvad. Speciellt inom dessa två, totalt omöjliga, språk.

En kollega är ungrare och han hävdar att om jag har riktig tur kommer kotten att ropa "anyu!" och när den pratar om mig blir det förhoppningsvis "édesanyám" (min söta mor) som låter väldigt fint (och används flitigt).

Tänk, det låter väl bra! Förhoppningsvis förstår vi vad den säger. Och när den ändå är igång får den gärna presentera sig också!

Nervös kotte

Idag var jag jättenervös. Jag blir det när det är viktiga samtal på gång och det här var ett sånt. Hjärtat bankade, jag kände hur hela kroppen spändes. Och bara någon liten stund senare började kotten sparka ordentligt. Den krumbuktade, voltade och sparkade. När jag lugnade mig lugnade den sig.

Det är så häftigt att känna att den reagerar på det jag gör och det jag äter. På morgonen fick jag tre godisbitar av Cecilia och den älskade det! Jag försökte muta den sen med fullkornsskorpor, apelsin och te, men det hade jag inte mycket för.

Hormoner, hormoner...

Hormoner är ena riktiga jobbiga saker. Dels har vi det där som far runt och orsakar foglossningen, och sen är det ett gäng andra som åker runt och gör mig konstig.

Nu gråter jag. För precis allt. Värre än tidigare, alltså. Jag som alltid haft lätt för att gråta har nu löjligt lätt för att gråta, för absolut ingenting. Som tur är har jag en make som är ganska förstående och jag kan luta mig mot hans trygga bröst och snyfta en stund. Fast när jag gråter klockan sex på morgonen är han inte riktigt lika förstående. Bara nästan.

Sen har vi det där med att bli arg. Att ha kort stubin. Jösses, vad fånig jag är! Snäser och fnyser åt min stackars man som inte fattar ett jota. Vad har han gjort? Ingenting.

Men han står ut med det också. Jag visste väl att det var ett bra val.

Vikt

Datum: 10 februari
Vikt: 83,8 kg
Skillnad från förra gången: -0,2 kg
Veckor gångna: 27+1
Viktuppgång hela graviditeten: +10,2 kg

Nya brallor

Mammornas Second Hand är verkligen fantastiska. Inte bara att de har bra, snygga och rätt billiga kläder, de har världens bästa service!

Jag behövde alltså nya byxor. Letade på stället och hittade ett par tre stycken som skulle kunna passa. Klev in i provrummet. Något par passade, något inte. Då började Frida leta. Hon och Christian letade igenom hela affären och jag provade nog tio-tolv par byxor. Kom ut med två som satt fantastiskt bra, flera som satt perfekt nu men inte om en vecka och några som inte satt bra alls.

Under tiden som Frida letade och jag provade hörde jag henne också flera gånger fråga de andra i butiken om de ville ha hjälp med att leta.

Så. När ni går dit, ta hjälp av Frida! (Eller någon av de andra som jobbar där, förstås.) Hon vet vad som finns, hon ser vilken storlek du behöver och provningen blir en ren glädje!

Vecka 28

Kotten: Om kotten skulle födas nu har den goda chanser att klara sig utanför livmodern, men med hjälp av bl.a. värme från en kuvös. Barn kan överleva tidigare i graviditeten också men oftast med komplikationer. Kroppen lagrar snabbt underhudsfett och kotten är inte längre så mager. Mjölktänderna under tandköttet är färdiga. Alla sinnen är nu utvecklade och kan reagera på skarpa ljud och ljus utifrån. Håret som växer på huvudet kan nu ha blivit riktigt långt och ögonfransarna finns nu på plats. (www.niomanader.se)

Jag: Framöver blir besöken hos MVC allt tätare. Man ser över att Symfus-fundusmåttet går uppåt i den takt som det ska och att kroppens värden är goda. Man kontrollerar järnhalten i blodet, sockerhalten, blodtryck och fosterljud.
Blodsocker: Vid förhöjda sockervärden görs ofta ett belastningsprov för att testa glukostoleransen. När man är gravid kan man få en lindrig form av graviditetsdiabetes som i regel brukar gå bort efter förlossningen.
Blodtryck: Blodtrycket sjunker normalt lite i mitten av graviditen. Exempel: Från att ha haft en vilopuls på 75 vid inskrivningen kan den sjunka till 70 i mitten. De tre sista månaderna ökar ofta pulsen igen och hamnar kanske runt 80. Om blodtrycket stiger mycket får man ofta gå på tätare kontroller på MVC eftersom det kan vara ett tecken på havandeskapsförgiftning "preeklampsi". Det kan ge sig till känna som huvudvärk, trötthet och dålig fostertillväxt samt för tidig födsel.

Kotten: Kotten väger nu cirka 1000 gram och längden är omkring 35 cm och fötterna mäter 5 cm. Hårstråna på huvudet är ganska långa. Mjölktänderna under tandköttet är färdiga. Kotten anses livsduglig vid denna tidpunkt och om det skulle födas måste man registrera den enligt lagen. Som tur är har kotten nu mycket goda chanser att klara sig utanför livmodern, med hjälp av bland annat värme från en kuvös.

En busschaufför, en busschaufför...

Det blir nog en favoritsång hos kotten.

Jag brukar inte springa till bussen. Det är svårt när jag bara kan ta myrsteg och inte kan lyfta fötterna mer än ca tio cm över marken. Men nu var jag fem meter ifrån när tvåan stängde dörrarna och skulle köra iväg. Jag vinkade och skyndade mig. Han öppnade dörrarna och släppte på mig.

- Har du ont? frågade han med deltagande tonfall. Jo, det kunde jag inte neka till.
- Det syns på hela ditt kroppsspråk. Sätt dig här bakom mig så du har nära till dörrarna! fortsatte han.

När jag skulle av efter hela två hållplatser sa han

- Vänta så ska jag sänka bussen åt dig!

Sådana chaufförer förgyller dagen!

Första paret ut

Jomen. Så har jag vuxit ur mina första mammabyxor. När jag fortfarande bara var sälformad och magen inte syntes var två hjälpsamma och tålmodiga kamrater med mig ut på stan för att köpa fina kläder. Då köpte vi ett par byxor på HM. Dem har jag nu vuxit ur. De går under magen, inte ovanför, och är väldigt obekväma. Så på lördag blir det Mammornas second hand igen, för att både köpa och sälja.

Tut, tut i luren, sa kotten

Christian fick låna en tratt igår, inköpt hos antroposoferna i Järna. En trälur som man sätter på magen för att lyssna på kottens hjärtljud. Det var skoj!

Inte minst för att det faktiskt är nåt som bara pappan kan göra. Jag bär ju kotten och känner sparkarna hela tiden, men måste dela med mig av det till Christian. Nu kan han lyssna på kotten utan att jag hör, och utan att vi går till barnmorskan.

Har ni fest, eller?

Sa kotten, flera gånger.

Men när farbror Christian försökte locka fram en spark med hjäp av en thailändsk trägroda tyckte kotten det var nog, gömde huvudet i mammas mage och vågade inte ens sparka honom.

Fantastisk mat, trevligt sällskap och hög stämning gjorde en urtrevlig 30-årsfest. Tänk att kottens moster har blivit så gammal. Senast fyllde hon ju typ... fem, tror jag?

Trots detta lyckade partaj drog jag hem min man tidigt. Jag fick hjälp av min kusinsvägerska som drog hem sin Christian vid halv tolv. Hon beställde en extra bil åt mig och så fick jag hem min med.

Var ska kotten bo?

Vi funderar en del på var vi ska bo. Det går att bo med barn i en etta, det är helt klart. Frågan är om vi kan bo med kotten i den här ettan.

Det är exempelvis extremt lyhört. Vi hör när grannarna tänder lyset i trappan. Vi hör när hissen sätter igång, oavsett vilken våning den är på. Vi hör när grannen under går fram och tillbaka i sin lägenhet. För att inte tala om att vi vaknar när grannen bredvid öppnar och stänger sin dörr trehundrafemtio gånger varje morgon. Han har ett extremt kontrollbehov och måste kolla dörren för att se att den är låst. Det är den. Snart är den trasig.

En fördel är väl iofs att kotten också hör det, och kommer att vara van när den föds. Kanske.

Vad gäller möblering går det ju att ta ner bokhyllan och göra kottevägg där.

Det är allt annat. Hur ska vi få in en barnvagn genom dörren, till exempel, så som garderoben i hallen är utformad? Var ska vi ställa barnvagnen när vi fått in den, eftersom varje kvadratcentimeter redan är utnyttjad? Om vi tar bort byrån i hallen har vi ingenstans att lägga våra kläder.

Därför tittade vi på hus idag. Otroligt vackert hus, fin tomt, fin utsikt, överkomligt utgångspris. Men kotten kommer nog inte att växa upp i Lästringe, ändå.

Vecka 27

Kotten: Nu öppnar kotten sina ögonlock och växlar nu mellan att blunda och att titta. Rytmen i rörelserna, andningen och sväljande är nu väl etabletat och förmågan att orientera sig rumsligt har utvecklats. Kotten har lärt sig att känna igen mammas hjärtrytm. Kotten är nu ca 34 cm lång och väger mellan 900 gram och 1 kg. (www.niomanader.se)

Jag: Man kan sova lite oroligt på nätterna när man har kommit en bit in på graviditeten, ofta störs man av att man måste gå upp och kissa. Många upplever också att de drömmer mer nu, ofta om förlossningen eller om barnet. Det är troligen kroppens sätt att förbereda sig mentalt, man kanske inte drömmer mer, men eftersom man vaknar oftare så kan det vara så att man kommer ihåg drömmarna bättre.

Kotten: Musklerna på armar och ben blir starkare och ibland kan barnet få in en riktig fullträff mot revbenen eller mot urinblåsan, vilket kan göra ont minst sagt. (Kotten är "aktiv"...) (www.familjeliv.se)

Vikt

Datum: 3 februari
Vikt: 84 kg
Skillnad från förra gången: +0,8 kg
Veckor gångna: 26+1
Viktuppgång hela graviditeten: +10,4 kg

Politiskt inkorrekt mamma...?

Kottens pappa är mer politiskt korrekt än kottens mamma. Följande konversation utspelade sig:

M: Kotten bråkar!
P: Bråkar?
M: Ja, sparkar, vänder på sig och fnipplar omkring.
P: Den är aktiv, menar du?
M: Ja. Bråkar!

Elefantben

När jag kliver upp ur vattengympabassängen undrar jag om det verkligen är mina ben jag står på. De känns snarare som ett par elefantben som hängts på mig. Tunga och trötta. Jag som nyss var lätt som en liten fjäder under foglossningsvattengympan.

elefantben.gif

Bild från Lillasyster, såklart!