Vikt

Datum: 30 december
Vikt: 79,6 kg
Skillnad från förra gången: -0,4 kg
Veckor gångna: 21 fulla
Viktuppgång hela graviditeten: +6 kg

Vecka 22

Kotten är nu cirka 26 cm och väger cirka 450 gram och lägger nu på mer än 70 g i veckan. Kotten har fått sitt eget möster av sömn och vakenhet och det är drömsömnen (REM) som dominerar. Jämför inte din bebis rörelser eller aktivitet med andras bebisar. Redan nu är kotten unik och har en egen personlighet. (www.niomanader.se)

Jag: Vissa MVC håller ett sk. informationsmöte för gravida runt den här tidpunkten. En dietist brukar gå igenom vad man bör äta och vad man ska undvika, men man brukar få en broschyr hemskickad redan i början av graviditeten så att man inte äter något skadligt. Arbetsterapeut och sjukgymnast brukar också vara med på mötet och informera om hur man kan lindra besvär från rygg och bäcken. Man kan t.ex få hyra ett stödbälte för att minska bäckenbesvär.

Kotten: Från och med den 22:a veckan kallas det lilla livet "barn" istället för "foster". (Kotten heter fortfarande kotten.) Runt denna tidpunkt börjar kotten ha en regelbunden rytm med sömn och vaket tillstånd, men kan väckas av moderns rörelser. Kotten dricker och kissar som en del av fostervattnets rening. (www.familjeliv.se)

Kottens nya kläder

Det är praktiskt att fylla år i mellandagarna. Av världens bästa make fick jag en superbra present, och sen var det dags att ge sig ut i mellandagsreadjungeln.

Mammornas Second hand blev av med en svart, gosig tröja till mig. Big Belly hade rea på fina t-shirts och linnen och på GrowinLife hittade jag massor av snygga grejor. Allt medan maken kom med glada tillrop, smickrande kommentarer och stod redo med kreditkortet!

Foglossning

Sen igår har jag haft en pirrande känsla i blygdbenet. Det har känts som en kolsyrepelare, som i ett glas med Ramlösa Hallon, till exempel, som har pirrat i någon sekund, upphört och sedan kommit tillbaka. Ibland väldigt regelbundet, nästan i takt med pulsen, och ibland något mer oregelbundet.

Eftersom jag hade en tid hos mödravårdens läkare pga mina eksem, så passade jag på att fråga även om detta. "Begynnande foglossning" var domen. Hej och hå. Foglossning sker i hela kroppen, sa han, från käkarna ner till tårna. Alltid något positivt - jag är väldigt spänd i käkarna (trots bettskenan), så de får gärna lossna lite grann!

Smärtan i ljumskarna vet jag alltså nu varifrån den kommer. Nu följer fem månader av försiktighet. Mycket vila, inte gå i trappor, inte bära tungt och knipa varje dag, ofta. Förhoppningsvis blir det lindrigt och inte så hemskt jobbigt.

Tio miljoner kronor eller listeria?

Reglerna kring vad man får äta när man är gravid är många. Det är, som någon sade, lättare att komma ihåg vad man "får" äta, än vad man ska undvika. Listan på förbjuden mat är kilometerlång. Några exempel.


  • Opastöriserad ost - då får man listeria och då dör barnet.

  • Rökt fårfiol - där ingår hemska läbbiga bakterier och då dör barnet.

  • Insjöfisk - full med tungmetaller och då dör barnet.

  • Sushi - listeria där också. En tjej som är med på samma mailinglista som jag hade en kompis kompis som fick det - på en jättekänd och jättebra krog - och jävlar, vad nära det var att barnet dog!

Och så vidare.

Så tänker man, som en rationellt tänkande, någorlunda klok människa "Hur stor är risken, egentligen?". Risken för listeria är extremt, extremt liten. Ett fall sedan 1977, läste jag någonstans. Ett fall. På nästan trettio år. Ett dött barn. Det kan helt enkelt inte vara farligt. Risken är i stort sett obefintlig.

Men när jag sitter där, med en pepparkaka med lite mumsig stilton på, och ska stoppa in det i munnen. Då går det inte. Det är helt omöjligt. Tänk om... Nä, då avstår jag hellre. Trots att jag vet hur liten risken är.

Jag tror det är samma hjärnvindlingar som är igång som när jag köper en trisslott. Plötsligt händer det.

Mat

Mat. Mera mat, lite mat till och så lite topping på slutet. Tydligen är det så en riktig jul ska gå till.

Vi checkade in på Grand igår klockan kvart över två. Lite sent, men det fick vara hänt. I receptionen stod en stor skål geléhallon, jag såg till att förse mig med några. Så var det dags för Kalle Anka, ackompanjerad av lite roomservice. Det var ju flera timmar tills vi skulle äta julbord, och frukostens risgrynsgröt var redan smält. Kotten äter mycket för att vara så liten...

Vi tog en julpromenad efter Kalle, så att vi skulle få rum med mer mat, och för en första julcigarr. Utsikten från Skeppsholmen mot Gamla stan är väldigt, väldigt vacker. Speciellt i jultid, och mörker. Härligt friskt var det också, och vi passade på att skicka julhälsningar hit och dit.

Ett långt varmt bad senare - julbadet - så var det dags för Det Stora Julbordet. Jojjemen! Vi fick ganska bra platser och ett trevligt halländskt-norskt par satte sig bredvid, hälsade och presenterade sig. Klara färdiga gå - så attackerade vi. Massor av godis, även för mig.

När jag stod och beundrade efterrättsbordet kom en man fram till mig och sade "You have to have the rice pudding! No Christmas without rice pudding!" Han såg väldigt skeptisk ut när jag sa att jag kunde ta den till frukost imorgon istället, för att få rum med allt det andra goda som fanns. Han kom tillbaka efter en stund och undrade varför jag inte åt "lutefesk". Det visade sig att han var amerikan, med småländska rötter, och det var väldigt viktigt att äta rätt saker på jul. Lutefesk och risgrynsgröt - och helst en saffranskaka också, men den fick han nog åka till Kalmar för att äta, han såg den ingenstans.

Christian hittade också en mystisk bekant när han hämtade sin mat, så vi saknade inte samtalsämnen. Mot slutet av måltiden harklade sig bordsgrannen och sa "Ja, jag vet att det är väldigt osvenskt och konstigt, men jag skulle vilja fråga... 'Bor ni också på hotellet?'"

Det visade sig att de enbart bodde på Grand just i natt för att de bodde på den norska västkusten och skulle flyga till Indien på juldagen. Det går inga bra plan från Norge till Indien just då, så de gjorde det bästa av en lång resa och stannade till på Grand. De skrattade hjärtligt när vi berättade att vi faktiskt kunde gå hem.

Vi bestämde oss för ännu en promenad efter maten, för att smälta lite. Kungsträdgården låg öde och vacker i julnatten, den lystes upp av lampor här och där, och Christians cigarr.

Vikt

Datum: 24 december
Vikt: 80,0 kg
Skillnad från förra gången: +1,6 kg
Veckor gångna: Ganska prick 20

Jul...

Nu är det jul igen. Vi är lite i otakt här, Christian älskar julen, vill ha traditionell julmat i veckorna två, tusen och en julklappar och pynt i varje hörn. Och utan julgran är det ingen jul, sådeså!

Jag vill inte ha nåt. Inget julpynt, ingen gran och inga presenter. Julmaten är helst hummer, ostron, julskinka och ungersk picksalami. Utan salami stannar Sverige!

Som två äkta makar jämkar vi ihop oss. Vi har gran, men inga elljusstakar. Inga julstjärnor heller. Hyacinter har vi tre stycken och vill Christian äta julmat så får han gärna laga. Det gör han nu. Två olika sorters köttbullar, prinskorvar, potatisgratäng och lite annat smått och gott. Imorse åt vi risgrynsgröt till frukost.

Plötsligt sa han "Äter du det som bjuds idag, eller har du speciella önskemål?" Jag stirrade mest på honom. Han såg inte ut att ha en hummer i rockärmen, så...

Vi har också kompromissat vad gäller presenter. Vi köper en present, gemensamt, till oss två. Eftersom det nu är sista gången vi har en jul bara för oss själva, utan en liten kotte, blir det en upplevelse. Så, imorgon klockan två prick checkar vi in på Grand Hotel. Rum med slottsutsikt. Vi äter julbord från klockan 19.30 till 22.00, sen gäller det att lista ut hur vi ska hinna bli hungriga till frukosten...

Vecka 21

Kotten: Nu är kotten ca 25 cm lång och cirka 380 gram tung. Den har fortfarande gott om plats att röra sig fritt i livmodern och kan sparka högt upp pch långt ner. Ibland kanske du inte känner något alls och då sparkar bebisen säkerligen in mot ryggen på dig. Födelsedatum kan fastslås med en veckas felmarginal åt vart håll mot bakgrund av huvudets storlek, som är cirka 5 cm i diameter. På flickor formas vagina, och äggstockarna innehåller redan över sex miljoner ägg. Innan hon blir fruktbar kommer antalet att vara reducerat till 3-400 ägg. På pojkar är pungen fortfarande tom. (www.niomanader.se)

Jag: Vissa kvinnor får vattenansamlingar under den senare delen av trimestern. Det kan man avhjälpa genom att dricka mycket, på så sätt rensas kroppen från slaggprodukter.
Halsbränna och sura uppstötningar är också ganska vanligt, unvik fet eller starkt kryddad mat. Mindre mål och mineralvatten kan lindra. På apoteket finns det tabletter och flytandemedicin som neutraliserar magsyran.

Kotten: Nu överförs antikroppar från mitt blod till kottens för att skydda det vid födseln. (Aha. Det är därför jag varit förkyld. Så att kotten kan få antikroppar. Praktiskt!) (www.familjeliv.se)

Barnmorskan

Jag har lite problem med min barnmorska. Hon ser mig som en supernervös förstagångsföderska som måste lugnas i allt. Jag ser mig som en rätt lugn förstagångsföderska som totalt litar på att min kropp vet vad den gör. Det är småsaker jag irriterar mig på - att hon säger:

"I den här tiden av graviditeten, fast många känner ingenting, hur känner du, har du känt fosterrörelser, fast det är helt normalt att det dröjer ett tag till?" till exempel.

Och är fullkomligt övertygad om att jag är nervös och rädd inför det som komma skall. Utan att ens fråga. Så säger hon hela tiden: "Du har säkert massor av frågor!!!" Nä, faktiskt inte så många. Däremot skulle jag gärna vilja veta en massa saker, men jag kan inte fråga om dem, för jag vet inte vad det är. Jag skulle vilja att hon berättar för mig.

Det är lite irriterande, jag känner mig som Gravid Kvinna Nr. 294 i raden och inte som Inger. Hon gör liksom inget för att läsa mig och se vem jag är, och hur jag fungerar, utan kör på enligt Mall 1A.

Önskedröm: Hon frågar mig och Christian, redan vid första besöket, vad vi känner inför att bli föräldrar. Hon frågar om vi har några speciella rädslor eller önskningar och om det är nåt vi undrar över. Sen berättar hon och säger "Ni får gärna fråga om det är nåt." Och, viktigast. Gör en liten notering om det här och läser på inför nästa besök. Alternativt kommer ihåg det, förstås, men det kan nog vara lite väl önskedrömmigt.

Finns det såna barnmorskor? Som ser mammorna som människor med olika funderingar, önskningar och förutsättningar? Eller får jag fortsätta att irritera mig? Eller ska jag byta barnmorska?

Kotten

Så här ser kotten ut nu. Söt, va?

kotten.jpg

Vecka 20

Jag: Kanske känner du dig trött och orkeslös? Du kan behöva lite extra järn. Prata med din barnmorska.
Kotten: Kotten mäter nu cirka 23 cm och väger ca 260-300 gram. Din barnmorska kan nu avlyssna hjärtljuden med en doppler. (www.niomanader.se)

Jag: Nu har halva graviditeten gått och det börjar synas att du är gravid även utanpå kläderna. På vissa börjar naveln sticka ut en aning. (nope)
På de rutinmässiga barnmorskebesöken brukar man göra en del undersökningar för att följa fosterutvecklingen och för att se några avvikelser i mammans hälsa. Vid vissa av besöken kontrollerar man vikten, blodtryck, blodvärdet, urinprov och blodsocker. (första besöket imorgon måndag)

Kotten: Kotten växer mycket under den här tiden och är cirka 25 cm långt och väger runt 250 g. Huden utvecklar nu ett gelélikande lager som kallas vernix, det skyddar huden från fostervattnet. Under mjölktänderna bildas de permanenta tänderna. På flickor formas vagina och äggstockarna innehåller vid den här tidpunkten över sex miljoner ägg, men reduceras till 300-400 ägg innan hon blir fruktbar. Pungen är fortfarande tom på pojkar. (www.familjeliv.se)

Erfarenhet att luta sig mot

Ibland är det skönt att ha erfaret folk runtomkring sig. Messade med kusin Atott, de har en del barnsaker de vill bli av med nu när boysen börjar bli stora. Hennes gamla säng, bland annat, inköpt på NK 1968. Eftersom vi också ska få en tripp-trapp-stol från annat håll skrev jag "Vi måste verkligen flytta!!!"

Tillbaka kom, från en luttrad tvåbarnsmor i en etta på 41,5 kvm: "Det är ingen fara än, på några barn!". Hon har säkert rätt.

Hon har även sagt "Åh, barn får plats i ettor. Det är föräldrarna det är jobbigt för." och om inte hon vet, vem vet då?

Vikt

Datum: 16 december
Vikt: 78,4 kg
Skillnad från förra gången: +1,2 kg. Nu börjar det röra på sig.
Veckor gångna: 19 fulla veckor idag enligt ultraljudet.

Tungt...

Ibland är det tungt. Trots att jag inte gått upp mer än 5-6 kg. Trots att kotten inte väger mer än 230 gram så blir jag andfådd i uppförsbackarna. Speciellt när jag går med Christian, som skyndar fram mycket snabbare än jag orkar.

Det är då man önskar sig en förstående och öm make. Så jag säger "Vänta, jag orkar inte. Kotten är tung."

"Mm, 230 gram är väldigt jobbigt, jag förstår..." svarar min kärleksfulle och ömme make.

Att jag aldrig lär mig. Jag ska spara mina klagomål tills antingen a) jag har nåt att komma med eller b) är med någon som inte känner mig lika väl som min make, och alltså tycker synd om mig.

barhjalp.gif
Från lilla syster såklart.

Kotten såg Kungen!

Eller, såg och såg. Jag hade ju jacka på mig. Men hörde gjorde den iallafall.

Jag och Tina bestämde oss för att gå och se på Gamla stans levande julkalender idag. Det satt en skylt på ett fönster på slottet när jag gick till jobbet imorse, så vi tänkte att det kunde vara kul. Vi var där i god tid och stod precis bakom linjen. "Vi har fått order från Säkerhetspolisen, ni får inte stå närmare än så här!" var det nån som sa och då undrade jag vem som skulle öppna fönstret.

Och visst var det så. Efter den vackra fanfaren kom där kungen och drottningen och öppnade fönstret, till den stora publikens jubel. Drottningen var fantastiskt klädd i en otroligt vacker vit päls. Tina, som just sagt "Nä, jag har inte kamera med mig, jag minns hellre saker själv än tittar på bilder." utbrast när kungaparet kom fram "KAMERAN!!!"

Kungen hälsade välkommen och sen var det ett litet tal, en luciakör och ytterligare lite kungaprat. Jätteroligt var det, och vi njöt i fulla drag av att kunna stå på fem meters avstånd från kungaparet, utan en enda säpogubbe inom synhåll. De var säkert där, men de syntes inte.

Livlig krabat

Så var det äntligen dags. Jag var så nervös i morse att jag knappt visste vad jag hette.

Men där var den! Ett litet pickande hjärta, ett par viftande händer och sparkande fötter. Lårben och huvud helt inom ramarna för hur stor man ska vara. "Det är en fin liten bebis därinne!" sa barnmorskan. Det var skönt att höra.

Vi fick bilder också. Fyra stycken. På den fjärde suger kotten på tummen. Det är nog ingen slump, längre.

Lite hårdfakta:
Jag är i vecka 18+4, en dag längre gången än vad vi trott tidigare.
Hjärtaktivitet: u.a.
Fostervattenmängd: Normal
Placentaläge: Dorsal
Vikt: 230 gram
BPD: 43 mm
FL: 29 mm
AD: 45 mm
(Fråga inte, jag har ingen aning. Det är olika mått som togs på kotten)

Kotten är beräknad att komma den 11 maj. Tidigare har man sagt 14, 15 och 12 maj. Så där nån gång tittar den nog ut.

Ultraljud

Imorgon är det dags för det "stora" ultraljudet. Det är lite läskigt, faktiskt. Mår kotten bra därinne? Växer den och frodas? Jag märker ju inte så mycket av den, faktiskt.

Inte så jag skulle vilja ha en välriktad karatespark på urinblåsan, men en liten fiskstjärt mot magväggen skulle ju inte sitta fel. Så att vi vet att den har det bra därinne och vill kommunicera med oss.

Samtidigt, inga nyheter är goda nyheter. Jag har ju inte känt av att nåt skulle vara fel heller.

Jag får trösta mig med vad någon sade till sin treåring: "Varför var jag orolig för dig när du låg i magen??? Då visste jag ju var jag hade dig!"

Identitetskris?

Igårkväll var vi på ett jättetrevligt glöggparty hos taiwanesisk-svenska bekanta. Det var fyra gravida kvinnor där, inklusive mig. Min tanke:

"Jaha, tre taiwanesiskor och en svensk."

Fast på riktigt var det ju två taiwanesiskor och två svenskor. Jag räknade visst mig själv som taiwanes.

Vecka 19

Jag: Ungefär nu brukar man ha vant sig vid graviditeten och sluppit illamående etc, men en graviditet är unik - liksom du - och alla upplever graviditet olika. Inget är rätt eller fel. En del upplever ryggont och foglossning. Kanske drömmer du mer livligt nu för tiden? Det är också vanligt att man blir mer emotionell ungefär nu vilket kan få oväntade känslor att komma upp till ytan.

Kotten: Längd omkring 20 cm och vikt knappt 250 g. Anlagen till mjölktänderna är färdiga och bakom dem bildas redan anlagen till vuxentänderna. (www.niomanader.se)

Jag: Livmodern växer allt mer och magen börjar få en rund form i profil. Vissa kvinnor kan känna av foglossning omkring den här tidpunkten. Det kan yttra sig som en diffus värk runt bäcken och neråt låren. Under senare delen av graviditeten kan man få problem med ryggen, man kan till viss del motverka det genom allsidig kroppsträning som dessutom gör att man får bättre kondition. Ta gärna promenader, simma eller gympa i den utsträckning och takt som känns behaglig. Cykling är också bra, det stabiliserar bäckenet. Du kan även träna upp samarbetet mellan nerver och muskler i bäckenet genom knipövningar. Dra ihop musklerna i bäckenbotten, mjukt men kraftfullt och håll sedan kvar så länge du kan och släpp sedan efter. Upprepa några gånger. Genom att man lär sig behärska bäckenbotten så underlättas förlossningsarbetet och gör att du snabbt kommer i form efteråt.

Kotten: Små ljusa hårstrån sk. lanugohår täcker kroppen och till och med undersidan av fötterna. Det fina fjunet kan finnas kvar på vissa delar av kroppen efter födseln, t.ex på ovansidan av öronen. Ögonbrynen och ögonfransarna börjar markeras och på kottens fingertoppar finns helt unika fingeravtryck. Benen har nu kommit ifatt och är i rätt proportion till kroppen. Kotten ser ut som en färdig människa, i miniatyr. (www.familjeliv.se)

Vikt

Datum: 9 december
Vikt: 77,2 kg
Skillnad från förra gången: +0,2 kg
Veckor gångna: 17, nästan 18.

Tantrally, släktförvirring och julmarknad

Idag hade vi tantrally i Västerås, jag, kotten och morfar. Jag insåg i bilen på vägen dit att jag måste vänja mig av vid att mina föräldrar i första hand är mina föräldrar. Om ett år, ungefär, kommer de att vara kottens mormor och morfar. Och när jag pratar om farfar måste jag förtydliga "Min farfar, inte din." Lustigt. Man vänjer sig säkert.

Vi började tantrallyt hos gudmor, snart gudmormor. Hon hade en av sina bättre dagar och sträckte sig mot kotten/magen så fort hon fick se oss. Spettekakan var uppskattad, precis som förra året, och likaså misteln. Vi hittade en tom fläck att hänga den på, nu hänger där fem mistlar i olika vissenhetsgrad. Vi pratade ett tag och berättade om allt nytt som hänt sen sist. När vi gick därifrån satte sig kottens morfar vid sängen och sa "Du vet att CJ är död?" "Jaaa!" svarade gudmor bestämt medan jag tänkte "Håller han på att bli senil nu, det sa han ju förra gången..."

Han ville bara testa om hon hängde med, och det gjorde hon definitivt. Och jag med.

Nästa anhalt var faster Siv (Undrar vad hon blir för kotten. Det blir nog bara faster, som för mig. Fast hon är kottens morfars faster...) och hennes fantastiska kakfat. Även här levererade vi mistel. Faster är helt otrolig på att baka och hennes kakfat går inte av för hackor ("Men jag tror jag missade någon sort åt er..."). Hon skrattade gott när hon fick höra att med hennes kakfat skulle nog kottefar definitivt döpa om Kotten till Gotten...

Sen var det dags för traditionell julmarknad. Fast först tog vi en sväng i skogen och plockade en handfull trattkantareller. Lagom till en smörgås, ungefär.

Kottens morfar känner alla på julmarknaden, så det är lika bra att inte vänta på honom, utan gå runt på egen hand. Jag känner bara kottens syssling pepparkaksförsäljerskan och min egen kusinfru. Sen känner alla som känner kottens morfar mig, men oftast känner de knappt igen mig. "Nämen!! Dig har jag inte sett sen du var så hääääär liten!" hörde jag för första gången på rätt länge. Repliken "Du är ganska lik far din!" har jag dock hört ofta även på senare tid. Jag undrar vad kotten kommer att få höra?

Vill ha

Kotten vill ha en sån här. Kusin Manne har gjort siten och boken är bedårande!

http://www.barnbyran.se/bom/index.html

"Gotten"

Ibland är Kottens pappa lite fräck. Bara för att jag äter lite chokladkaka, en lussebulle eller två, en liten chokladbit som nån hade glömt, varm choklad... och sånt på jobbet. Så säger han att Kotten snart får byta namn till Gotten. *muttrar*

Jag ska be att få tala om att igår var det minsann han som åt upp alla MINA chips. För han hade ätit upp sina egna redan. Jag fick bara lite skräp på botten av påsen, när jag ätit upp min nyttiga grapefrukt.

Kottens nya kompisar

Ibland känns det som att vi har haft lite svårt att få barn. Bara ibland, när vi tänker tillbaka på missfallet i våras. Egentligen har det ju gått som på räls, nästan. Förutom lite solkurvor, alltså.

Idag fick jag veta att en kompis precis testat positivt. När man är född utan fungerande äggstockar är det STORT. Äggdonation och konstgjord befruktning, det är inte gjort i en handvändning. Vi är lika gamla och har känt varandra sen vi var 15 (även om vi inte haft regelbunden kontakt) så det känns jättekul. Vi får varsin liten gris nästa år, om allt går väl. Och det håller kotten tummarna för, när den inte suger på dem!

Barnvakt

Igår var vi barnvakter till Kottens sysslingar. De rusade runt och lekte racerbilar i en timme ungefär, sen slocknade de som små ljus. Knappt att Hugo orkade dricka upp vällingen ens, innan han började snarka. Tom var lite svårare att få att somna, men en låååång sagostund gjorde sitt till.

Det var riktigt mysigt att sitta där mitt i sängen med två små nakenfisar runt sig.

Vecka 18

Jag: Om du är förstföderska kanske du kan känna de första rörelserna nu. Men det är inte ovanligt eller konstigt om det dröjer ytterligare ett par veckor.
Kotten: Det ofödda barnet är nu cirka 18-19 cm långt och väger ca 170 gram. Den övar matsmältnings- och utsöndringsprocesserna genom att svälja fostervatten och låta det gå ut via urinblåsan. Tungan har redan fått smaklökar och kotten kan reagera på fostervattnets smak. (www.niomanader.se)

Jag: Vid den här perioden är det vanligt med det rutinmässiga ultraljudet (det fjärde, för vår del). Barnmorskan visar ofta hjärnhalvorna, magsäcken och det lilla hjärtat som slår snabba slag. Huvudet och lårets storlek mäts, med hjälp av dessa mätningar kan man på ett mer exakt sätt beräkna födelsedatumet som förkortas BF. Att man väljer just den här tidpunkten för ultraljud beror på att utvecklingstakten för foster är relativt lika under denna period, efter vecka 23 kan de sedan växa i snabbare eller långsammare takt och då är det svårare att avgöra hur många dagar kotten är.

Kotten: Huvudet är cirka 4 cm i diameter, medan fötterna är cirka 2 cm långa. Nu märker fostret om det är ljust eller mörkt utanför magen, även om ögonen är stängda. Fostret sväljer fostervattnet och kan till och med skilja mellan mammans intag av söt respektive besk föda. Om det är sött sväljer fostret mer vatten och om det är bittert så grimaserar det istället. Fostervattnet är naturligt sött och kroppen ser till att det innehåller rätt mängd av aminosyra, fettsyra, mjölksyra, citronsyra, salt, glukos, fruktos och sist men inte minst proteiner. (www.familjeliv.se)

Mammakläder!

Idag har vi varit på Mammornas Second Hand på Bergsgatan. Det var ju Cecilias idé en gång i tiden, att sälja mammakläder i andra hand - man använder dem inte så himla länge, egentligen.

Det var en jättetrevlig tjej i butiken som sprang som en tätting med alla grejor jag ville ha och inte ville ha, och Christian blev alldeles ifrånsprungen. Han tröstade sig med pepparkakor.

Jag köpte två par mammajeans och ett par vanliga mammabyxor, samt två tröjor. En kofta och en tröja. Jättenöjd är jag. Och jätteskönt är det att ha jeans som inte klämmer om magen! Nu kan jag släppa kotten fri och magen syns mycket mer än när jag har mina vanliga byxor på sig!

5 kilo

För två veckor sen, när vi åkte och hälsade på Kottens farfar, stal jag ett par av Christians jeans. De hade jättehög midja och satt perfekt. Supersköna och ingångna var de.

Idag tänkte jag stjäla dem igen, för att köra casual Friday. Det gick inte! De var jätteobekväma. Det gick att knäppa dem, men det var knappt. Eller blixtlåst, kanske.

Vågen visar på fem kilo plus. Efter jättepizzan igårkväll. Så fyra och ett halvt, iallafall. Tänka sig, det börjar märkas att det händer nåt! Äntligen!