Pysslig

Jag är väldigt pysslig. Man blir det när man är hemmafru, tror jag. Eller så är det bara jag. Matpysslig, alltså.

Så funderar jag hela tiden på vad vi kan göra för nåt skoj som vi kan ge till kotte när h*n är stor. Jag fick ju en slånbärslikörsflaska märkt "Oktober 1971" av mina föräldrar när jag fyllde 21. Och jag är född i december 1971.

Jag misstänker att kvittenmarmeladen jag just kokat inte kommer att hålla sig till maj 2028, så jag försöker hitta på nåt annat. Troligen funkar inte cidern vi gör heller. Och inte ska vi göra calvados av den, så jag funderar vidare. Kanske lite nyponsherry? Jag fick ett bra recept idag:

2,5 l knappt mogna nypon
3 l vatten
1,5 kg socker

Ansa nyponen, men inte för mycket. De naturliga jästsvamparna finns på skalen och i fnsaet, så skölj inte. Lägg nyponen i en kruka, ett saltglaserat höganäskrus är perfekt för ändamålet. Koka en sockerlag och låt den kallna. Häll den sedan över nyponen. Täck kruset med ett fat.

Redan nästa dag har nyponen flutit upp till ytan. Jäsningen är igång. Nu vidtar det magiska. Rör om i kruset en gång om dagen och lägg sedan tillbaka locket. När alla nypon sjunkit till botten är jäsningen klar. Då är det dags att tappa vinet på flaskor, utan att få med bottensatsen.

Sedan är det bara att vänta medan vinet klarnar och mognar i smak. Ju längre tid desto bättre. Efter 5 år är sherryn perfekt (enligt boken).

Tja, fem eller 25 år, spelar det någon roll?

Skrivet av inger okt 20 2006 kl 15:25