| 
| 
| 
| 
|
Barnmorskan
Jag har lite problem med min barnmorska. Hon ser mig som en supernervös förstagångsföderska som måste lugnas i allt. Jag ser mig som en rätt lugn förstagångsföderska som totalt litar på att min kropp vet vad den gör. Det är småsaker jag irriterar mig på - att hon säger: "I den här tiden av graviditeten, fast många känner ingenting, hur känner du, har du känt fosterrörelser, fast det är helt normalt att det dröjer ett tag till?" till exempel. Och är fullkomligt övertygad om att jag är nervös och rädd inför det som komma skall. Utan att ens fråga. Så säger hon hela tiden: "Du har säkert massor av frågor!!!" Nä, faktiskt inte så många. Däremot skulle jag gärna vilja veta en massa saker, men jag kan inte fråga om dem, för jag vet inte vad det är. Jag skulle vilja att hon berättar för mig. Det är lite irriterande, jag känner mig som Gravid Kvinna Nr. 294 i raden och inte som Inger. Hon gör liksom inget för att läsa mig och se vem jag är, och hur jag fungerar, utan kör på enligt Mall 1A. Önskedröm: Hon frågar mig och Christian, redan vid första besöket, vad vi känner inför att bli föräldrar. Hon frågar om vi har några speciella rädslor eller önskningar och om det är nåt vi undrar över. Sen berättar hon och säger "Ni får gärna fråga om det är nåt." Och, viktigast. Gör en liten notering om det här och läser på inför nästa besök. Alternativt kommer ihåg det, förstås, men det kan nog vara lite väl önskedrömmigt. Finns det såna barnmorskor? Som ser mammorna som människor med olika funderingar, önskningar och förutsättningar? Eller får jag fortsätta att irritera mig? Eller ska jag byta barnmorska?