Vecka 37

Jag: Nu närmar sig förlossningen och det är dags att börja ladda. Ät kolhydratrik mat och försök att vila mycket. Om du inte har packat din BB-väska så är det absolut dags att göra det nu. Normalt ligger bebisen med huvudet nedåt nu, men en del bebisar lägger sig med rumpan nedåt eller på tvären. Då kan det vara dags för vändningsförsök. Fosterhinnan riskerar nu att spricka och om du känner att vattnet går bör du genast ringa förlossningen.

Kotten: Kotten är såpass stor nu att det inte finns plats att vända sig längre (men det finns plats att sparka, vill jag lova!) Kroppen är knubbig och hjärnans aktiviteter blir mer och mer organiserade och medvetandet är väl etablerat. Ögonrörelserna är koordinerade och synen förbättras. (www.niomanader.se)

Jag: Livmodern sjunker nu något och ger mer plats åt magen och lungorna. I gengäld kan trycket på urinblåsan bli starkare och man måste kanske kissa oftare. Barnmorskan mäter tillväxten och lyssnar på barnets hjärthjud. Normalkurvan för symfys-fundusmåttet vid denna tidpunkt är 34. Hos förstföderskor brukar huvudet snart fixera sig i bäckeningången. Hos omföderskor är det vanligt att huvudet förblir mer rörligt innan det slutligen fixeras.

Kotten: Kotten fortsätter att lägga på sig hull, vikten kan variera mer nu, i början av den sista graviditetsmånaden är det vanligt att barnet väger omkring 2750 gram och huvudet är cirka 9 cm i diameter. De restrerande veckorna fram till födseln ökar vikten vanligtvis mellan 3000-3500 gram och barnets längd brukar hamna på mellan 47-50 cm. Av någon anledning brukar pojkar väga mer än flickor och det andra barnet likaså. (www.familjeliv.se)