| 
| 
| 
| 
|
Vecka 39
Jag: Spänningen stiger - nu är BF-datumet nästan nått. Försök dock inte inrikta dig allt för mycket på just BF-dagen. Kotten kan komma tidigare, men också senare. Man vet inte vad som sätter igång en förlossning, men teorier finns om att moderkakan signalerar att den börjar stagnera. Moderkakan slutar normalt att växa nu även om den fortfarande fungerar. Oavsett vad som kommer kotten när den är klar och inte när vi vill. Kotten: Kotten väger nu ca 3,3 till 3,7 kg och är 48-50 cm långt. Tarmarna är fulla av grönsvart barnbeck (mekonium) som bildar det första bajset efter födseln. Lever och hjärta fyller på med näring som kotten kan ta till vid ev syrebrist under förlossningen. (www.niomanader.se) Jag: Barnmorskan kontrollerar nu om kottens huvud är fixerat. När kotten slutgiltigt har lagt sig med huvudet nedåt är först huvudet rörligt (R), sedan brukar det gå över till att bli ruckbart (Ru). Slutligen fixeras huvudet (F) vilket kan kan göra lite ont just som det sker, det kan kännas som något stort och hårt surrat sig fast i bäckengången. Man kan också känna som ilningar i slidan och neråt benen vilka beror på att kotten kommer åt nerver när det vrider sig ned i bäckenet. Kroppen har också förberett sig, livmodertappen har mognat och mjukats upp för att underlätta förlossningsarbetet, i vissa fall försvinner den helt. Slemproppen kan lossna, men det är ingen garanti att förlossningen är på gång. Om den lossnar i tidigt skede kan den till och med återbildas. Slemproppen bildas i vecka fyra för att skydda ingången till livmoderhalsen. Den kan vara alltifrån genomskinlig i en geléaktig konsistens till brun-, röd- eller grönfärgad. Den kan även komma ut i små omgångar och vissa märker inte ens av den. Kotten: Det duniga hår som hittills täckt kottens hud försvinner och hudens rynkor är utslätade. Kottens avföring "mekonium" som samlats i tarmarna består av en blandning av lanugohår, gallpigment, utsöndringar från matsmältingssystemet och celler från tarmväggen. Kotten förbereder sig att födas genom att samla på sig extra mycket energi för att klara sig under förlossningen och de första levnadsdygnen innan mjölkproduktionen kommit igång. (www.familjeliv.se)