Barnmorskan - sista gången?

Vi var hos barnmorskan igen, i vecka 39+2. Förra gången sa hon "Ja, det är ju inte säkert att ni kommer nästa gång." och vi sa "Jo, det tror vi nog att vi gör."

Idag sa hon "Ja, jag trodde väl att ni skulle komma idag." och vi bara log. Hon minns inte mycket av vad vi talat om tidigare. Hon börjar tjata om "Ja, så går du där med din vagn." fast vi tidigare diskuterat att jag hellre har bärsjal och att hon inte hade vagn till sin dotter.

Vi fick lite råd och en ny tid i vecka 41+3. Det blir till en kollega till henne, för hon är borta då. Hon försäkrade oss om att den här barnmorskan var väldigt duktig och trevlig...

Om jag fortfarande har en kotte i magen då så kollar man att allt är ok och så får vi gå på överburenhetskontroll på SÖS för att se att allt är ok. Jag hoppas att kotten inte väntar så länge med att komma ut!

När vi skulle gå fick vi varsin kram eftersom vi inte kommer ses igen förrän på efterkontrollen. Det kändes väldigt mysko. Hon har inte varit speciellt personlig under de här månaderna och verkligen inte så att hon har velat kramas. Eller vi henne. Men det är väl för att det snart är dags.

Symfys-fundus-mått: 36, en cm över kurvan
Blodtryck: 110/70
Fosterljud: 130. Ganska lågt, tyckte jag. Hon trodde att det berodde på att det var obekvämt för kotten när jag låg på rygg. Men det har jag ju gjort varje gång hon kollat hjärtljuden.